Noise.
Att vara allvarlig under hela dygnet är ganska jobbigt. Nivån jag & min kära sambo brukar hamna på då vi är ensamma förklaras genom detta scenario från tidigare ikväll - jag springer omkring och gör luftpruttar på Andreas mage, ben, armar, kind, hals osv, medans han gör olika slags skratt & sedan skrattar för att det kittlas & för att hans påhittade skratt låter så stört.
Det inre barnet måste ju få komma ut ibland också ;p
OH NO! - gay dude in family guy.
Kollat på ännu en Harry Potter film ikv (vi ska se alla), varit hemma hos mor på kalas för att min lilla bror fyller 7 imorgon. När jag slutade idag så sprang jag halvt först till Ica, sen hem & skyndade mig att göra en hallongräddtårta HELT från grunden (även bottnen). Bror + fam. kom & plockade upp oss, och sen bar det av. Min lilla bror tycker tydligen inte om tårta, men nogFAAAN tyckte han om min hemgjorda tårta ;)
Annars har jag funderat hela kvällen på hur fasen jag ska orka gå till vårt postombud imorgon när jag slutar (tvärs över stan) för att hämta mitt paket... Dvs tills jag nyss insåg att jag faktiskt ska jobba i matsalen imorgon & går förbi ombudet på vägen hem! :)
ÄNTLIGEN har mina böcker kommit ^^,
Älsklingen min har varit på dollar idag, för att jag bad honom springa dit (tack mitt älskade hjärta! <3) & när jag kommer hem så frågar jag om han köpte något mer & får till svar "ja, fast det är en överraskning." men wtf?!? Jag får inte veta när, hur eller vad det kan vara. Going nuts! Vill ju veta ;(
Note to self; inte glömma ta med tidrapporten imorgon bitti.
Laser Gun.
Sunday Morning.
Andreas ligger & sover fortf & jag kan självklart inte sova längre än 9:15-9:30 innan jag börjar klättra på väggarna. Så nu tänker jag kliva upp, slänga in en maskin med tvätt, ta en dusch & vänta på att dem kommer hit med Alexis, som ska vara här en stund :)
Banished.
Kom & tänka på en sak när jag låg & myste med pepper...
För ett par månader sedan när jag och karln kom hem från ett krogbesök så låg vi o pratade om kvällen - sen mitt i allt somnar båda. 3-4h senare vaknar jag i ren & skär panik... Jag hade somnat med snusen kvar under läppen = sjuuuuuukt blöt snus & jääävulska mycket äckel snusfyllt saliv i munnen!! Jag höll på att kräkas på fläcken. EUW! Dunkar då till A & ber om mitt vattenglas, varav jag får svaret "det drack ju jag upp." huua, bara att galoppera in i köket, snurrig, mörkerblind & fortf vinglig efter utgången. Gick in i dörrkarmen & bordet. Döööh...
Så, sedan den otrevliga upplevelsen har jag varit noga med att ALDRIG stoppa in en snus & sedan ligga & blunda i tron om att inte somna innan jag tagit ut snusen. Bannlyst!
Oh Really?
Hallå! 02:40 och jag är vaken... Bredvid ligger den finaste jag vet & snusar gött. Ska krypa upp i hans famn alldeles strax :)
Lite nattliga funderingar:
Det finns ju säkert många som tycker att det gick fort för oss att flytta ihop, det kan jag själv hålla med om till en viss del. Men iofs flyttade ju inte han in här förrns 1,5 månad efter mig... dock, ångrar jag ingenting av det. Älskar att bo med honom & att få dela säng varje dag osv. Även allt vardagsgnabb (vem har INTE sånt? Really?) om disk & sånt där... det hör ju liksom till.
Okej, jag är ju kanske sämst på att hålla efter disken oså, men jag försöker ju iaf ändra på det :)
Men allt känns så jävla värt det, när jag vet att han finns där & på morgonen när man kan ligga & kika på då den andre sover så fridfullt. Man är ju inte bara i en kärleksrelation, man är ju även bästa vänner, skämtar, lever, bråkar, kramar, resonerar, umgås osvosvosvosvosv med varann! <3
Jag tror det viktigaste är att man är uppriktiga med varann & berättar hur man känner, tycker eller tänker (inte riktigt min grej egentligen heller, men har blivit avsevärt mycket bättre på det!) för varandra, så att den andre halvan inte hamnar avsides på något vis. Typ.
Det bästa jag vet med Andreas trots att jag är extremt tjurig & oftast blir irriterad/arg när det måste diskuteras eller kritiseras ngt med mig, så är det så jäkla skönt att ha någon som frågar om hur ens dag har varit då man kommer hem, och som faktiskt lyssnar + väntar på ett riktigt & långt svar om vad man fått göra, positiva & negativa delar med dagen. Ibland (nästan varje dag) är jag så slut, lite som en gammal dator... Att jag blir ombedd att sova en stund, för att varva ned & skaffa lite ny energi för att umgås. En gammal dator kan man behöva göra så med, stänga av helt & starta upp den en stund senare igen. Reboot. En gammal dator klarar ju sällan att vara på hela dagen utan att börja tjura, liksom. Så är jag. Som en gammal dator ;) HAHA!
Nä, nu ska jag sluta pladdra strunt & framstå som någon sorts relationsexpert (vilket jag INTE är) & somna in bredvid den personen jag älskar mest av allt. Den finaste jag vet, som även är min bästa vän & som jag delar allt med. Min älskade Andreas! <3
Natti natt!
